Omvärdera

”Har du läst Hansens Hjärnstark?” Frågar mig vännen U.

”Nej, det har jag inte och jag är faktiskt inte speciellt intresserad av ännu en naturvetenskaplig förklaring av livet”, svarar jag avmätt. Trött på och uppgiven av att det kommit ännu en bok som beskriver det vi som Rytmiklärare vetat i decennier: Rörelsens viktighet vid lärande. Att kroppen är vår utgångspunkt i världen.

På tåget mot Malmö slår jag upp boken Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna (2016), till trots. Och tack, jag vet att jag är långsam, omodern och kanske motsträvig.

Kommer inte många sidor in i boken när jag märker hur jag hummar igenkännande och nickar nöjt åt texten. Det här ju otroligt intressant och spännande! Det vi vetat länge får här en annan vinkling och förklaring med hjälp av modern forskning. Forskning som handlar om att vi i dag kan studera hjärnan, ”lyfta på locket” så att säga.

Har ännu inte läst hela boken men tänker att Hjärnstark i samspel med ett existentiellt perspektiv blir riktigt spännande, vilket får konsekvenser för bland annat lärande i musik. För vad det till syvende och sist handlar om är det egna ansvaret. Det egna valet. Friheten att välja. Jag menar att Hansen förmedlar detta på ett mycket gott sätt.

Ibland är det härligt att ändra ståndpunkt.

Nya dörrar öppnar sig och där bakom finns nya erfarenheter och upplevelser: ”Den hjärna du har i dag är inte riktigt densamma som den du hade igår. Hjärnan är helt enkelt ett ständigt pågående work in progress” (Hansen 2016, s 16).

Jag läser vidare och får se vart den hela slutar.