Under helgen som gått har jag dansat. Och dansat. Och dansat.
Har du någon gång känt att du saknat något, men inte riktigt vetat om det förrän du är mitt i det du inte visste att du saknade?
Detta upplevda jag under helgen.
Musiken började ljuda och min kropp började spritta av lycka och igenkännande.
Musiken sträckte sig mot min kropp och min kropp kom musiken till mötes.
Musik och kropp möttes i rörelse. Och kroppar mötte andra kroppar på golvet, i musik, i rörelse. Tillsammans skapade vi dans.
Vet inte om du lyssnat på Filosofiska rummet (P1): tema rytm. Men där talar Rasmus (kognitionsforskare), Guy (professor i psykologi) och jag tillsammans med Lars (programledare) om detta begrepp. Vad är rytm och vad betyder rytm för oss människor? Vi hade olika förståelse av begreppet, vilket ju var själva utgångspunkt för samtalet, och jag menade att rytm för människor tillsammans och skapar mening. Under helgen fick jag vara med om det.
Kulturföreningen ADA i Kristinehamn hade ordnat en mycket fin festival där gruppen Zondede (från Togo/Göteborg) var inbjudna för att lära oss dans med doundoun-trummor. Tillsammans skapades en stämning som präglades av att få vara med, att få prova, att få ha kul, att få göra, att få leka, att få skratta, att få njuta. Att få dansa!
Känslan av att vara i.
Känslan av att vara tillsammans.
Känslan av att uttrycka.
Känslan av att vara jag.
I dansrytmen och i rytmdansen rymdes livet under helgen.