Kliver ut på innergården på kvällskvisten och mot mig strömmar syrendoften.
Mustig, Varm. Mycket.
I Tysta parken träffar jag en annan hundägare som står mitt i parken. Dyr still.
Han säger: ”Det gäller att njuta och ta in alla dofter och allt det vackra just nu”.
Jag instämmer. Parken är hjärtslitande vacker med alla sina syrener i olika färger och skiftningar. Luften är tung av väldoft. Det hissnar. Det är så vackert. Så mycket. Så fyllt.
Och jag tänker på hur jag längtat efter dofterna, färgerna och alla ljuden. Nu sover jag med öppet fönster och njuter av alla fåglar som sjunger, låter, lockar och skriker. Finner ljuden så härliga och försöker verkligen lyssna. Ge mig tid att lyssna. Det känns så viktigt efter vintern som är tyst, utan färg och doft.
Våren och sommaren är en tid för mina sinnen att glädjas och översköljas av intryck, kanske just för att de fått vila under vintern. Uppskattar årstiderna. Växlingarna.
På väg in igen stannar jag till och låter mig återigen överväldigas av doften och det underbara djuplila syrenträdet på innergården innan jag går in och lägger mig.
artexista 